Ordförandeskapet för Europeiska unionens råd ansvarar för hur Europeiska unionens råd fungerar, är medlagstiftare för EU:s lagstiftande församling vid sidan av Europaparlamentet. Ordförandeskapet roterar mellan EU:s medlemsländer var sjätte månad. Ordförandeskapet är inte en individ, utan ställningen innehas av en nationell regering.
Det kallas ibland felaktigt för ”Europeiska unionens president”. Ordförandeskapets funktion är att leda rådets möten, fastställa dess dagordningar, fastställa ett arbetsprogram och underlätta dialogen både vid rådets möten och med andra EU-institutioner.
Tre på varandra följande presidentskap är kända som en ordförandeskaps-trio. Den nuvarande trion (2022-2023) består av Frankrike (januari–juni 2022), Tjeckien (juli–december 2022) och Sverige (januari–juli 2023). Det tyska ordförandeskapet inledde den andra omgången av ordförandeskap, efter att systemet infördes 2007.
Ordförandeskapets historia
När rådet inrättades var dess arbete minimalt och Ordförandeskapet roterade då mellan var och en av de då sex ledamöterna var sjätte månad. Men i takt med att rådets arbetsbörda ökade och medlemsantalet ökade, så hindrade bristen på samordning mellan varje på varandra följande sexmånaders ordförandeskap utvecklingen av långsiktiga prioriteringar för EU.
För att komma till rätta med bristen på samordning så framfördes idén om ett trio ordförandeskap där grupper om tre på varandra följande ordförandeskap samarbetar kring ett gemensamt politiskt program. Detta genomfördes 2007 och fastställdes formellt i EU-fördragen 2009 genom Lissabonfördraget.
Fram till 2009 hade ordförandeskapet tagit ett politiskt ansvar inom alla områden av den europeiska integrationen och det spelade en avgörande roll för att förmedla politiska beslut på en hög nivå.
Lissabonfördraget minskade ordförandeskapets betydelse avsevärt genom att officiellt separera Europeiska rådet från Europeiska unionens råd. Samtidigt splittrades rådets konstellation för utrikesfrågor från konfigurationen för allmänna frågor och skapade ställningen som unionens Höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik.
Efter Storbritanniens Brexit-omröstning 2016 och dess efterföljande avstående från sitt planerade ordförandeskap i Europeiska unionens råd, som skulle äga rum från juli till december 2017, flyttades ordförandeskapsrotationen fram sex månader. Estland skulle istället ta över Storbritanniens sexmånaders Ordförandeskap. Ordförandeskapet innehas för närvarande (från och med januari 2022) av Frankrike.
Ordförandeskapets funktion
Rådet sammanträder i olika sammansättningar där dess sammansättning beror på det ämne som diskuteras. Till exempel så är jordbruksrådet sammansatt av de nationella ministrarna med ansvar för jordbruket.
Ordförandeskapets primära ansvar är att organisera och leda alla möten i rådet, förutom rådet för utrikesfrågor som leds av den Höga representanten för utrikesfrågor och säkerhetspolitik. Så till exempel är jordbruksministern för staten som innehar ordförandeskapet ordförande i jordbruksrådet. Denna roll inkluderar att utarbeta kompromisser som kan lösa eventuella svårigheter.
I artikel 16(9) i fördraget om Europeiska unionen föreskrivs:
Ordförandeskapet i andra rådskonstellationer än för utrikesfrågor ska innehas av företrädare för medlemsstaterna i rådet på grundval av en lika rotation, i enlighet med de villkor som fastställs i enlighet med artikel 236 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Vart och ett av de tre på varandra följande Ordförandeskapen samarbetar om ett ”tredelat Ordförandeskap” där de arbetar tillsammans under en 18-månadersperiod för att åstadkomma en gemensam agenda genom att den nuvarande Ordföranden helt enkelt fortsätter arbetet med den tidigare ”Ordföranden” efter slutet av hans/hennes mandatperiod.
Detta säkerställer en mer konsekvens jämfört med ett vanligt enstaka sex månaders ordförandeskap och vart tre ordförandeskap inkluderar ett nytt medlemsland. Detta gör att nya medlemsländer kan inneha ordförandeskapet tidigare och det hjälper gamla medlemsländer att förmedla sina erfarenheter till de nya medlemmarna.
Rollen för det roterande rådsordförandeskapet inkluderar:
- Befogenheter att fastställa dagordningen: i sitt 6-månadersprogram beslutar den om ordningen för att diskutera förslag, efter att de har lagts fram av kommissionen i sin agenda monopolbefogenheter.
- Förmedling av interinstitutionell kompromiss: Formella trepartsmöten mellan kommissionen, parlamentet och rådet hålls för att nå en tidig konsensus i lagstiftningsförfarandet med medbeslutande; Ordförandeskapet deltar i förlikningskommittén mellan parlamentet och rådet i den tredje etappen av lagstiftningsförfarandet med medbeslutande.
- Samordna nationell politik och förmedla kompromisser mellan medlemsländerna i rådet (”bekännelsesystemet”).
- Ledning och administration av rådet, extern och intern representation.
Att inneha det roterande ordförandeskapet i rådet innebär både fördelar och nackdelar för medlemsländerna.
Fördelarna inkluderar:
- Medlemsländer har möjlighet att visa sin förhandlingsförmåga, som ”ärliga förhandlare”, och på så sätt få inflytande och prestige.
- Medlemsländerna får privilegierad tillgång till information; i slutet av sin mandatperiod känner de till medlemsländernas preferenser bättre än någon annan.
- Rådets program kan göra det möjligt för medlemsländerna att fokusera rådsdiskussionen på frågor av särskilt nationellt/regionalt intresse (till exempel Finland och initiativet för den nordliga dimensionen).
Nackdelarna inkluderar:
- En brist på administrativ kapacitet och erfarenhet, särskilt för små och nya medlemsstater; begreppet trio/trojka har införts för att göra det möjligt för medlemsländerna att dela erfarenheter och säkerställa en sammanhållning på en 18-månaders bas.
- Utgifter i tid och pengar, som behövs för att stödja den administrativa maskinen.
- Att inte kunna driva igenom sina egna intressen, eftersom rollen som rådets ordförandeskap ses som en opartisk instans; medlemsländer som försöker driva på frågor av eget nationellt intresse kommer sannolikt att se dem misslyckas på en medellång sikt (till exempel det franska ordförandeskapet 2008 och projektet för unionen för Medelhavsområdet), eftersom de behöver konsensus och de inte har tillräckligt med tid att nå det. Detta inslag är särskilt betydande: att inneha ordförandeskapet kan på det hela taget vara en nackdel för medlemsstaterna.
Lista över ordförandeskapet i EU
År | 1:a halvåret | Land | 2:a halvåret | Land |
---|---|---|---|---|
1958 | Belgien Achille Van Acker |
Västtyskland Konrad Adenauer |
||
1959 | Frankrike Michel Debré |
Italien Antonio Segni |
||
1960 | Luxemburg Pierre Werner |
Nederländerna Jan de Quay |
||
1961 | Belgien Gaston Eyskens |
Västtyskland Konrad Adenauer |
||
1962 | Frankrike Michel Debré |
Italien Amintore Fanfani |
||
1963 | Luxemburg Pierre Werner |
Nederländerna Victor Marijnen |
||
1964 | Belgien Théo Lefèvre |
Västtyskland Ludwig Erhard |
||
1965 | Frankrike Georges Pompidou |
Italien Aldo Moro |
||
1966 | Luxemburg Pierre Werner |
Nederländerna Jo Cals |
||
1967 | Belgien Paul Vanden Boeynants |
Västtyskland Kurt Georg Kiesinger |
||
1968 | Frankrike Georges Pompidou |
Italien Giovanni Leone |
||
1969 | Luxemburg Pierre Werner |
Nederländerna Piet de Jong |
||
1970 | Belgien Gaston Eyskens |
Västtyskland Willy Brandt |
||
1971 | Frankrike Jacques Chaban-Delmas |
Italien Emilio Colombo |
||
1972 | Luxemburg Pierre Werner |
Nederländerna Barend Biesheuvel |
||
1973 | Belgien Edmond Leburton |
Danmark Anker Jørgensen |
||
1974 | Västtyskland Willy Brandt |
Frankrike Jacques Chirac |
||
1975 | Irland Liam Cosgrave |
Italien Aldo Moro |
||
1976 | Luxemburg Gaston Thorn |
Nederländerna Joop den Uyl |
||
1977 | Storbritannien James Callaghan |
Belgien Leo Tindemans |
||
1978 | Danmark Anker Jørgensen |
Västtyskland Helmut Schmidt |
||
1979 | Frankrike Raymond Barre |
Irland Jack Lynch |
||
1980 | Italien Francesco Cossiga |
Luxemburg Pierre Werner |
||
1981 | Nederländerna Dries van Agt |
Storbritannien Margaret Thatcher |
||
1982 | Belgien Wilfried Martens |
Danmark Anker Jørgensen |
||
1983 | Västtyskland Helmut Kohl |
Grekland Andreas Papandreou |
||
1984 | Frankrike Pierre Mauroy |
Irland Garret FitzGerald |
||
1985 | Italien Bettino Craxi |
Luxemburg Jacques Santer |
||
1986 | Nederländerna Ruud Lubbers |
Storbritannien Margaret Thatcher |
||
1987 | Belgien Wilfried Martens |
Danmark Poul Schlüter |
||
1988 | Västtyskland Helmut Kohl |
Grekland Andreas Papandreou |
||
1989 | Spanien Felipe González |
Frankrike Michel Rocard |
||
1990 | Irland Charles Haughey |
Italien Giulio Andreotti |
||
1991 | Luxemburg Jacques Santer |
Nederländerna Ruud Lubbers |
||
1992 | Portugal Aníbal Cavaco Silva |
Storbritannien John Major |
||
1993 | Danmark Poul Nyrup Rasmussen |
Belgien Jean-Luc Dehaene |
||
1994 | Grekland Andreas Papandreou |
Tyskland Helmut Kohl |
||
1995 | Frankrike Édouard Balladur |
Spanien Felipe González |
||
1996 | Italien Lamberto Dini |
Irland John Bruton |
||
1997 | Nederländerna Wim Kok |
Luxemburg Jean-Claude Juncker |
||
1998 | Storbritannien Tony Blair |
Österrike Viktor Klima |
||
1999 | Tyskland Gerhard Schröder |
Finland Paavo Lipponen |
||
2000 | Portugal António Guterres |
Frankrike Lionel Jospin |
||
2001 | Sverige Göran Persson |
Belgien Guy Verhofstadt |
||
2002 | Spanien José María Aznar |
Danmark Anders Fogh Rasmussen |
||
2003 | Grekland Costas Simitis |
Italien Silvio Berlusconi |
||
2004 | Irland Bertie Ahern |
Nederländerna Jan Peter Balkenende |
||
2005 | Luxemburg Jean-Claude Juncker |
Storbritannien Tony Blair |
||
2006 | Österrike Wolfgang Schüssel |
Finland Matti Vanhanen |
||
2007 | Tyskland Angela Merkel |
Portugal José Sócrates |
||
2008 | Slovenien Janez Janša |
Frankrike François Fillon |
||
2009 | Tjeckien Mirek Topolánek |
Sverige Fredrik Reinfeldt |
||
2010 | Spanien José Luis Rodríguez Zapatero |
Belgien Viktor Orbán |
||
2011 | Ungern Viktor Orbán |
Polen Donald Tusk |
||
2012 | Danmark Helle Thorning-Schmidt |
Cypern Demetris Christofias |
||
2013 | Irland Enda Kenny |
Litauen Algirdas Butkevičius |
||
2014 | Grekland Antonis Samaras |
Italien Matteo Renzi |
||
2015 | Lettland Laimdota Straujuma |
Luxemburg Xavier Bettel |
||
2016 | Nederländerna Mark Rutte |
Slovakien Robert Fico |
||
2017 | Malta Joseph Muscat |
Estland Jüri Ratas |
||
2018 | Bulgarien Boyko Borisov |
Österrike Sebastian Kurz |
||
2019 | Rumänien Viorica Dăncilă |
Finland Antti Rinne |
||
2020 | Kroatien Andrej Plenković |
Tyskland Angela Merkel |
||
2021 | Portugal António Costa |
Slovenien Janez Janša |
||
2022 | Frankrike Jean Castex |
Tjeckien Petr Fiala |
||
2023 | Sverige | Spanien | ||
2024 | Belgien | Ungern | ||
2025 | Polen | Danmark | ||
2026 | Cypern | Irland | ||
2027 | Litauen | Grekland | ||
2028 | Italien | Lettland | ||
2029 | Luxemburg | Nederländerna | ||
2030 | Slovakien | Malta |
Europeiska unionens medlemsstater
Belgien
Belgien, officiellt kungariket Belgien, är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nederländerna i norr, Tyskland i öster, Luxemburg i sydost, Frankrike i sydväst och Nordsjön i nordväst. Det har en befolkning på mer än 11,5 miljoner. Huvudstaden och största staden är Bryssel; andra större städer är Antwerpen, Gent, Charleroi, Liège, Brygge, Namur och Leuven.
Bulgarien
Bulgarien, officiellt Republiken Bulgarien, är ett land i sydöstra Europa. Det ockuperar hela östra delen av Balkan och gränsar till Rumänien i norr, Serbien och Nordmakedonien i väster, Grekland och Turkiet i söder och Svarta havet i öster. Sofia är landets huvudstad och största stad; andra större städer är Plovdiv, Varna och Burgas.
Cypern
Cypern, officiellt Republiken Cypern är en ö i östra Medelhavet söder om Anatoliska halvön. Det är den tredje största och tredje mest befolkade ön i Medelhavet, och ligger söder om Turkiet, väster om Syrien, nordväst om Libanon, Israel och Gazaremsan (Palestina), norr om Egypten, och sydost om Grekland. Dess huvudstad och största stad är Nicosia.
Danmark
Danmark är ett nordiskt land i norra Europa. Det är konstitutionellt enhetlig stat som inkluderar de autonoma områdena Färöarna och Grönland i Nordatlanten. Europeiska Danmark är det sydligaste av de skandinaviska länderna, som ligger sydväst om Sverige, söder om Norge, och norr om Tyskland. Danmark har en befolkning på 5,86 miljoner, varav 800 000 bor i huvudstaden och den största staden, Köpenhamn.
Estland
Estland, officiellt Republiken Estland, är ett land i norra Europa. Det gränsar i norr till Finska viken, mittemot Finland, i väster till Östersjön mittemot Sverige, i söder till Lettland och i öster till Peipusjön och Ryssland. Estlands territorium består av fastlandet, de större öarna Saaremaa och Hiiumaa, och över 2 200 andra öar och holmar på Östersjöns östra kust som täcker en total yta på 45 339 km2. Huvudstaden Tallinn och Tartu är de två största städerna i landet.
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland. Finland är ett nordiskt land och en medlemsstat i Europeiska unionen. Det delar landgräns med Sverige i väster, Ryssland i öster, Norge i norr och definieras av Bottenviken i väster och Finska viken i Östersjön över Estland i söder. Helsingfors är landets huvudstad och största stad.
Frankrike
Frankrike, officiellt den franska republiken, är ett transkontinentalt land som spänner över Västeuropa och utomeuropeiska regioner och territorier i Amerika och Atlanten, Stilla havet och Indiska oceanen. Frankrike är en enhetlig semi-presidentiell republik med huvudstad i Paris, landets största stad och främsta kulturella och kommersiella centrum.
Grekland
Grekland är ett land beläget i sydöstra Europa. Dess befolkning är cirka 10,7 miljoner. Aten är dess största stad och huvudstad, följt av Thessaloniki. Grekland ligger på Balkans södra spets, vid korsningen mellan Europa, Asien och Afrika. Grekland delar landgräns med Albanien i nordväst, norra Makedonien och Bulgarien i norr och Turkiet i nordost.
Irland
Irland, även känt som Republiken Irland är ett land i nordvästra Europa. Huvudstaden och största staden är Dublin, på östra sidan av ön. Den suveräna staten delar sin enda landgräns med Nordirland, som är en del av Storbritannien. Det är annars omgivet av Atlanten, med Keltiska havet i söder, St George’s kanalen i sydost och Irländska havet i öster.
Italien
Italien, officiellt Italienska republiken är ett land som består av en halvö som avgränsas av Alperna och flera öar som omger det, Italien ligger i mitten av Medelhavet, i södra Europa; det anses också vara en del av Västeuropa. Italien är en enhetlig parlamentarisk republik med Rom som huvudstad och största stad, landet delar landgränser med Frankrike, Schweiz, Österrike, Slovenien, samt de enklava mikrostaterna i Vatikanstaten och San Marino.
Kroatien
Kroatien, officiellt Republiken Kroatien är ett land vid korsningen av Central- och Sydösteuropa. Det delar en kustlinje längs Adriatiska havet och gränsar till Slovenien i nordväst, Ungern i nordost, Serbien i öster, Bosnien och Hercegovina och Montenegro i sydost, och delar en sjögräns med Italien i väster och sydväst.
Lettland
Lettland, officiellt känt som Republiken Lettland är ett land i den baltiska regionen i norra Europa. Det är en av de baltiska staterna; och gränsar till Estland i norr, Litauen i söder, Ryssland i öster, Vitryssland i sydost och delar en sjögräns med Sverige i väster.
Litauen
Litauen, officiellt Republiken Litauen är ett land i den baltiska regionen i Europa. Litauen delar landgräns med Lettland i norr, Vitryssland i öster och söder, Polen i söder och Kaliningrad oblast i Ryssland i sydväst. Dess huvudstad och största stad är Vilnius; andra större städer är Kaunas och Klaipėda.
Luxemburg
Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg, är ett land i Västeuropa. Det gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder. Dess huvudstad, Luxemburg stad, är en av de fyra officiella huvudstäderna i Europeiska unionen (tillsammans med Bryssel, Frankfurt och Strasbourg) och säte för Europeiska unionens domstol, den högsta rättsliga myndigheten i EU .
Malta
Malta, officiellt känt som Republiken Malta är en ö i Europeiska unionen som består av en skärgård i Medelhavet och anses vara en del av södra Europa. Malta är världens tionde minsta land i yta och det fjärde mest tätbefolkade suveräna landet. Dess huvudstad är Valletta, som är den minsta nationella huvudstaden i Europeiska unionen.
Nederländerna
Nederländerna, informellt Holland, är ett land beläget i Västeuropa med utomeuropeiska territorier i Karibien. Det är det största av fyra ingående länder i kungariket Nederländerna. I Europa består Nederländerna av tolv provinser som gränsar till Tyskland i öster, Belgien i söder och Nordsjön i nordväst, med sjögränser i Nordsjön med dessa länder och Storbritannien.
Polen
Polen, officiellt Republiken Polen, är ett land beläget i Centraleuropa. Polen har en befolkning på nästan 38,2 miljoner människor och är den femte mest befolkade medlemsstaten i Europeiska unionen. Warszawa är landets huvudstad och största metropol. Andra större städer inkluderar Kraków, Łódź, Wrocław, Poznań, Gdańsk och Szczecin.
Portugal
Portugal, officiellt den portugisiska republiken, är ett land vars fastland ligger på den iberiska halvön, i sydvästra Europa, och vars territorium i Atlanten även omfattar Azoreelagos och Madeiras ögrupper. Dess två skärgårdar bildar två autonoma regioner med sina egna regionala regeringar. Det officiella och nationella språket är portugisiska. Lissabon är huvudstad och största stad.
Rumänien
Rumänien är ett land vid korsningen mellan Central-, Öst- och Sydösteuropa. Det gränsar till Bulgarien i söder, Ukraina i norr, Ungern i väster, Serbien i sydväst, Moldavien i öster och Svarta havet i sydost. Rumänien är det tolfte största landet i Europa och det sjätte folkrikaste medlemslandet i Europeiska unionen. Dess huvudstad och största stad är Bukarest.
Slovakien
Slovakien, officiellt Slovakien, är ett land i Centraleuropa. Det gränsar till Polen i norr, Ukraina i öster, Ungern i söder, Österrike i sydväst och Tjeckien i nordväst. Slovakien har en befolkning på över 5,4 miljoner. Huvudstad och största stad är Bratislava, medan den näst största staden är Košice.
Slovenien
Slovenien, officiellt Republiken Slovenien, är ett land i Centraleuropa. Det gränsar till Italien i väster, Österrike i norr, Ungern i nordost, Kroatien i sydost och Adriatiska havet i sydväst. Slovenien är mestadels bergigt och skogklätt och har en befolkning på 2,1 miljoner personer. Nationens huvudstad och största stad – Ljubljana – ligger ungefär i mitten av landet.
Spanien
Spanien, officiellt kungariket Spanien, är ett land i sydvästra Europa med vissa områden med territorium i Medelhavet, i Atlanten och över Gibraltarsundet. Spanien är det största landet i södra Europa, det näst största landet i Västeuropa och Europeiska unionen med en befolkning på över 47,4 miljoner.
Sverige
Sverige, officiellt kungariket Sverige, är ett nordiskt land i norra Europa. Den gränsar till Norge i väster och norr, Finland i öster, och är ansluten till Danmark i sydväst genom en brotunnel över Öresund. Huvudstad och största stad är Stockholm. Sverige har en total befolkning på 10,4 miljoner, den största av de nordiska länderna;
Tjeckien
Tjeckien, historiskt känt som Böhmen, är ett land i Centraleuropa. Det gränsar till Österrike i söder, Tyskland i väster, Polen i nordost och Slovakien i sydost. Tjeckien har ett mestadels tempererat kontinentalt och oceaniskt klimat. Huvudstaden och största staden är Prag, och andra större städer inkluderar Brno och Ostrava.
Tyskland
Tyskland, officiellt Förbundsrepubliken Tyskland, är ett land i Centraleuropa. Det är det näst folkrikaste landet i Europa efter Ryssland, och det mest folkrika landet i Europeiska unionen. Nationens huvudstad och största stad är Berlin, och dess finansiella centrum är Frankfurt; det största tätortsområdet är Ruhr.
Ungern
Ungern är ett land i Centraleuropa, Budapest är landets huvudstad och största stad. Ungern har en befolkning på nästan 10 miljoner, mestadels etniska ungrare och en betydande romsk minoritet. Ungerska, det officiella språket, är världens mest talade uraliska språk och bland de få icke-indoeuropeiska språk som talas i Europa.
Österrike
Österrike, officiellt Republiken Österrike, är ett land i södra delen av Centraleuropa, beläget på östra Alperna. Landet består av nio delstater, varav en är Wien, Österrikes huvudstad och största stad. Österrike gränsar till Tyskland i nordväst, Tjeckien i norr, Slovakien i nordost, Ungern i öster, Slovenien och Italien i söder, och Schweiz och Liechtenstein i väster.
Vi vill tacka dessa företag som hjälpt oss med teknik och hemsida så vi kan presentera denna information om Ordförandeskapet i Europeiska unionen. laan-penge.nu är en dansk och europeisk sida med bra information om lån. mobil-lan.se är en svensk sida gjord för att man enkelt ska kunna jämföra lån på mobilen. För att skaffa sig ett nytt kreditkort kan man använda sig av kreditkort365.se som listar olika utgivare av kreditkort. Slutligen vill vi nämna lanalana.se som hjälpt oss mycket. Besök gärna deras sida för olika former av lån.