Ordförandeskapet i Europeiska unionen

Ordförandeskapet för Europeiska unionens råd ansvarar för hur Europeiska unionens råd fungerar, är medlagstiftare för EU:s lagstiftande församling vid sidan av Europaparlamentet. Ordförandeskapet roterar mellan EU:s medlemsländer var sjätte månad. Ordförandeskapet är inte en individ, utan ställningen innehas av en nationell regering.

Det kallas ibland felaktigt för ”Europeiska unionens president”. Ordförandeskapets funktion är att leda rådets möten, fastställa dess dagordningar, fastställa ett arbetsprogram och underlätta dialogen både vid rådets möten och med andra EU-institutioner.

Tre på varandra följande presidentskap är kända som en ordförandeskaps-trio. Den nuvarande trion (2022-2023) består av Frankrike (januari–juni 2022), Tjeckien (juli–december 2022) och Sverige (januari–juli 2023). Det tyska ordförandeskapet inledde den andra omgången av ordförandeskap, efter att systemet infördes 2007.

Ordförandeskapets historia

När rådet inrättades var dess arbete minimalt och Ordförandeskapet roterade då mellan var och en av de då sex ledamöterna var sjätte månad. Men i takt med att rådets arbetsbörda ökade och medlemsantalet ökade, så hindrade bristen på samordning mellan varje på varandra följande sexmånaders ordförandeskap utvecklingen av långsiktiga prioriteringar för EU.

För att komma till rätta med bristen på samordning så framfördes idén om ett trio ordförandeskap där grupper om tre på varandra följande ordförandeskap samarbetar kring ett gemensamt politiskt program. Detta genomfördes 2007 och fastställdes formellt i EU-fördragen 2009 genom Lissabonfördraget.

Fram till 2009 hade ordförandeskapet tagit ett politiskt ansvar inom alla områden av den europeiska integrationen och det spelade en avgörande roll för att förmedla politiska beslut på en hög nivå.

Lissabonfördraget minskade ordförandeskapets betydelse avsevärt genom att officiellt separera Europeiska rådet från Europeiska unionens råd. Samtidigt splittrades rådets konstellation för utrikesfrågor från konfigurationen för allmänna frågor och skapade ställningen som unionens Höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik.

Efter Storbritanniens Brexit-omröstning 2016 och dess efterföljande avstående från sitt planerade ordförandeskap i Europeiska unionens råd, som skulle äga rum från juli till december 2017, flyttades ordförandeskapsrotationen fram sex månader. Estland skulle istället ta över Storbritanniens sexmånaders Ordförandeskap. Ordförandeskapet innehas för närvarande (från och med januari 2022) av Frankrike.

Ordförandeskapets funktion

Rådet sammanträder i olika sammansättningar där dess sammansättning beror på det ämne som diskuteras. Till exempel så är jordbruksrådet sammansatt av de nationella ministrarna med ansvar för jordbruket.

Ordförandeskapets primära ansvar är att organisera och leda alla möten i rådet, förutom rådet för utrikesfrågor som leds av den Höga representanten för utrikesfrågor och säkerhetspolitik. Så till exempel är jordbruksministern för staten som innehar ordförandeskapet ordförande i jordbruksrådet. Denna roll inkluderar att utarbeta kompromisser som kan lösa eventuella svårigheter.

I artikel 16(9) i fördraget om Europeiska unionen föreskrivs:

Ordförandeskapet i andra rådskonstellationer än för utrikesfrågor ska innehas av företrädare för medlemsstaterna i rådet på grundval av en lika rotation, i enlighet med de villkor som fastställs i enlighet med artikel 236 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Vart och ett av de tre på varandra följande Ordförandeskapen samarbetar om ett ”tredelat Ordförandeskap” där de arbetar tillsammans under en 18-månadersperiod för att åstadkomma en gemensam agenda genom att den nuvarande Ordföranden helt enkelt fortsätter arbetet med den tidigare ”Ordföranden” efter slutet av hans/hennes mandatperiod.

Detta säkerställer en mer konsekvens jämfört med ett vanligt enstaka sex månaders ordförandeskap och vart tre ordförandeskap inkluderar ett nytt medlemsland. Detta gör att nya medlemsländer kan inneha ordförandeskapet tidigare och det hjälper gamla medlemsländer att förmedla sina erfarenheter till de nya medlemmarna.

Rollen för det roterande rådsordförandeskapet inkluderar:

• Befogenheter att fastställa dagordningen: i sitt 6-månadersprogram beslutar den om ordningen för att diskutera förslag, efter att de har lagts fram av kommissionen i sin agenda monopolbefogenheter.
• Förmedling av interinstitutionell kompromiss: Formella trepartsmöten mellan kommissionen, parlamentet och rådet hålls för att nå en tidig konsensus i lagstiftningsförfarandet med medbeslutande; Ordförandeskapet deltar i förlikningskommittén mellan parlamentet och rådet i den tredje etappen av lagstiftningsförfarandet med medbeslutande.
• Samordna nationell politik och förmedla kompromisser mellan medlemsländerna i rådet (”bekännelsesystemet”).
• Ledning och administration av rådet, extern och intern representation.

Att inneha det roterande ordförandeskapet i rådet innebär både fördelar och nackdelar för medlemsländerna.

Fördelarna inkluderar:

• Medlemsländer har möjlighet att visa sin förhandlingsförmåga, som ”ärliga förhandlare”, och på så sätt få inflytande och prestige.
• Medlemsländerna får privilegierad tillgång till information; i slutet av sin mandatperiod känner de till medlemsländernas preferenser bättre än någon annan.
• Rådets program kan göra det möjligt för medlemsländerna att fokusera rådsdiskussionen på frågor av särskilt nationellt/regionalt intresse (till exempel Finland och initiativet för den nordliga dimensionen).

Nackdelarna inkluderar:

• En brist på administrativ kapacitet och erfarenhet, särskilt för små och nya medlemsstater; begreppet trio/trojka har införts för att göra det möjligt för medlemsländerna att dela erfarenheter och säkerställa en sammanhållning på en 18-månaders bas.
• Utgifter i tid och pengar, som behövs för att stödja den administrativa maskinen.
• Att inte kunna driva igenom sina egna intressen, eftersom rollen som rådets ordförandeskap ses som en opartisk instans; medlemsländer som försöker driva på frågor av eget nationellt intresse kommer sannolikt att se dem misslyckas på en medellång sikt (till exempel det franska ordförandeskapet 2008 och projektet för unionen för Medelhavsområdet), eftersom de behöver konsensus och de inte har tillräckligt med tid att nå det. Detta inslag är särskilt betydande: att inneha ordförandeskapet kan på det hela taget vara en nackdel för medlemsstaterna.

Lista över ordförandeskapet i EU

År	1:a halvåret	Land	2:a halvåret	Land
1958		Belgien Achille Van Acker		Västtyskland Konrad Adenauer
1959		Frankrike Michel Debré		Italien Antonio Segni
1960		Luxemburg Pierre Werner		Nederländerna Jan de Quay
1961		Belgien Gaston Eyskens		Västtyskland Konrad Adenauer
1962		Frankrike Michel Debré		Italien Amintore Fanfani
1963		Luxemburg Pierre Werner		Nederländerna Victor Marijnen
1964		Belgien Théo Lefèvre		Västtyskland Ludwig Erhard
1965		Frankrike Georges Pompidou		Italien Aldo Moro
1966		Luxemburg Pierre Werner		Nederländerna Jo Cals
1967		Belgien Paul Vanden Boeynants		Västtyskland Kurt Georg Kiesinger
1968		Frankrike Georges Pompidou		Italien Giovanni Leone
1969		Luxemburg Pierre Werner		Nederländerna Piet de Jong
1970		Belgien Gaston Eyskens		Västtyskland Willy Brandt
1971		Frankrike Jacques Chaban-Delmas		Italien Emilio Colombo
1972		Luxemburg Pierre Werner		Nederländerna Barend Biesheuvel
1973		Belgien Edmond Leburton		Danmark Anker Jørgensen
1974		Västtyskland Willy Brandt		Frankrike Jacques Chirac
1975		Irland Liam Cosgrave		Italien Aldo Moro
1976		Luxemburg Gaston Thorn		Nederländerna Joop den Uyl
1977		Storbritannien James Callaghan		Belgien Leo Tindemans
1978		Danmark Anker Jørgensen		Västtyskland Helmut Schmidt
1979		Frankrike Raymond Barre		Irland Jack Lynch
1980		Italien Francesco Cossiga		Luxemburg Pierre Werner
1981		Nederländerna Dries van Agt		Storbritannien Margaret Thatcher
1982		Belgien Wilfried Martens		Danmark Anker Jørgensen
1983		Västtyskland Helmut Kohl		Grekland Andreas Papandreou
1984		Frankrike Pierre Mauroy		Irland Garret FitzGerald
1985		Italien Bettino Craxi		Luxemburg Jacques Santer
1986		Nederländerna Ruud Lubbers		Storbritannien Margaret Thatcher
1987		Belgien Wilfried Martens		Danmark Poul Schlüter
1988		Västtyskland Helmut Kohl		Grekland Andreas Papandreou
1989		Spanien Felipe González		Frankrike Michel Rocard
1990		Irland Charles Haughey		Italien Giulio Andreotti
1991		Luxemburg Jacques Santer		Nederländerna Ruud Lubbers
1992		Portugal Aníbal Cavaco Silva		Storbritannien John Major
1993		Danmark Poul Nyrup Rasmussen		Belgien Jean-Luc Dehaene
1994		Grekland Andreas Papandreou		Tyskland Helmut Kohl
1995		Frankrike Édouard Balladur		Spanien Felipe González
1996		Italien Lamberto Dini		Irland John Bruton
1997		Nederländerna Wim Kok		Luxemburg Jean-Claude Juncker
1998		Storbritannien Tony Blair		Österrike Viktor Klima
1999		Tyskland Gerhard Schröder		Finland Paavo Lipponen
2000		Portugal António Guterres		Frankrike Lionel Jospin
2001		Sverige Göran Persson		Belgien Guy Verhofstadt
2002		Spanien José María Aznar		Danmark Anders Fogh Rasmussen
2003		Grekland Costas Simitis		Italien Silvio Berlusconi
2004		Irland Bertie Ahern		Nederländerna Jan Peter Balkenende
2005		Luxemburg Jean-Claude Juncker		Storbritannien Tony Blair
2006		Österrike Wolfgang Schüssel		Finland Matti Vanhanen
2007		Tyskland Angela Merkel		Portugal José Sócrates
2008		Slovenien Janez Janša		Frankrike François Fillon
2009		Tjeckien Mirek Topolánek		Sverige Fredrik Reinfeldt
2010		Spanien José Luis Rodríguez Zapatero		Belgien Viktor Orbán
2011		Ungern Viktor Orbán		Polen Donald Tusk
2012		Danmark Helle Thorning-Schmidt		Cypern Demetris Christofias
2013		Irland Enda Kenny		Litauen Algirdas Butkevičius
2014		Grekland Antonis Samaras		Italien Matteo Renzi
2015		Lettland Laimdota Straujuma		Luxemburg Xavier Bettel
2016		Nederländerna Mark Rutte		Slovakien Robert Fico
2017		Malta Joseph Muscat		Estland Jüri Ratas
2018		Bulgarien Boyko Borisov		Österrike Sebastian Kurz
2019		Rumänien Viorica Dăncilă		Finland Antti Rinne
2020		Kroatien Andrej Plenković		Tyskland Angela Merkel
2021		Portugal António Costa		Slovenien Janez Janša
2022		Frankrike Jean Castex		Tjeckien Petr Fiala
2023		Sverige		Spanien
2024		Belgien		Ungern
2025		Polen		Danmark
2026		Cypern		Irland
2027		Litauen		Grekland
2028		Italien		Lettland
2029		Luxemburg		Nederländerna
2030		Slovakien		Malta

Europeiska unionens medlemsstater

Belgien

Belgien, officiellt kungariket Belgien, är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nederländerna i norr, Tyskland i öster, Luxemburg i sydost, Frankrike i sydväst och Nordsjön i nordväst. Det har en befolkning på mer än 11,5 miljoner. Huvudstaden och största staden är Bryssel; andra större städer är Antwerpen, Gent, Charleroi, Liège, Brygge, Namur och Leuven.

Bulgarien

Bulgarien, officiellt Republiken Bulgarien, är ett land i sydöstra Europa. Det ockuperar hela östra delen av Balkan och gränsar till Rumänien i norr, Serbien och Nordmakedonien i väster, Grekland och Turkiet i söder och Svarta havet i öster. Sofia är landets huvudstad och största stad; andra större städer är Plovdiv, Varna och Burgas.

Cypern

Cypern, officiellt Republiken Cypern är en ö i östra Medelhavet söder om Anatoliska halvön. Det är den tredje största och tredje mest befolkade ön i Medelhavet, och ligger söder om Turkiet, väster om Syrien, nordväst om Libanon, Israel och Gazaremsan (Palestina), norr om Egypten, och sydost om Grekland. Dess huvudstad och största stad är Nicosia.

Danmark

Danmark är ett nordiskt land i norra Europa. Det är konstitutionellt enhetlig stat som inkluderar de autonoma områdena Färöarna och Grönland i Nordatlanten. Europeiska Danmark är det sydligaste av de skandinaviska länderna, som ligger sydväst om Sverige, söder om Norge, och norr om Tyskland. Danmark har en befolkning på 5,86 miljoner, varav 800 000 bor i huvudstaden och den största staden, Köpenhamn.

Estland

Estland, officiellt Republiken Estland, är ett land i norra Europa. Det gränsar i norr till Finska viken, mittemot Finland, i väster till Östersjön mittemot Sverige, i söder till Lettland och i öster till Peipusjön och Ryssland. Estlands territorium består av fastlandet, de större öarna Saaremaa och Hiiumaa, och över 2 200 andra öar och holmar på Östersjöns östra kust som täcker en total yta på 45 339 km2. Huvudstaden Tallinn och Tartu är de två största städerna i landet.

Finland

Finland, officiellt Republiken Finland. Finland är ett nordiskt land och en medlemsstat i Europeiska unionen. Det delar landgräns med Sverige i väster, Ryssland i öster, Norge i norr och definieras av Bottenviken i väster och Finska viken i Östersjön över Estland i söder. Helsingfors är landets huvudstad och största stad.

Frankrike

Frankrike, officiellt den franska republiken, är ett transkontinentalt land som spänner över Västeuropa och utomeuropeiska regioner och territorier i Amerika och Atlanten, Stilla havet och Indiska oceanen. Frankrike är en enhetlig semi-presidentiell republik med huvudstad i Paris, landets största stad och främsta kulturella och kommersiella centrum.

Grekland

Grekland är ett land beläget i sydöstra Europa. Dess befolkning är cirka 10,7 miljoner. Aten är dess största stad och huvudstad, följt av Thessaloniki. Grekland ligger på Balkans södra spets, vid korsningen mellan Europa, Asien och Afrika. Grekland delar landgräns med Albanien i nordväst, norra Makedonien och Bulgarien i norr och Turkiet i nordost.

Irland

Irland, även känt som Republiken Irland är ett land i nordvästra Europa. Huvudstaden och största staden är Dublin, på östra sidan av ön. Den suveräna staten delar sin enda landgräns med Nordirland, som är en del av Storbritannien. Det är annars omgivet av Atlanten, med Keltiska havet i söder, St George’s kanalen i sydost och Irländska havet i öster.

Italien

Italien, officiellt Italienska republiken är ett land som består av en halvö som avgränsas av Alperna och flera öar som omger det, Italien ligger i mitten av Medelhavet, i södra Europa; det anses också vara en del av Västeuropa. Italien är en enhetlig parlamentarisk republik med Rom som huvudstad och största stad, landet delar landgränser med Frankrike, Schweiz, Österrike, Slovenien, samt de enklava mikrostaterna i Vatikanstaten och San Marino.

Kroatien

Kroatien, officiellt Republiken Kroatien är ett land vid korsningen av Central- och Sydösteuropa. Det delar en kustlinje längs Adriatiska havet och gränsar till Slovenien i nordväst, Ungern i nordost, Serbien i öster, Bosnien och Hercegovina och Montenegro i sydost, och delar en sjögräns med Italien i väster och sydväst.

Lettland

Lettland, officiellt känt som Republiken Lettland är ett land i den baltiska regionen i norra Europa. Det är en av de baltiska staterna; och gränsar till Estland i norr, Litauen i söder, Ryssland i öster, Vitryssland i sydost och delar en sjögräns med Sverige i väster.

Litauen

Litauen, officiellt Republiken Litauen är ett land i den baltiska regionen i Europa. Litauen delar landgräns med Lettland i norr, Vitryssland i öster och söder, Polen i söder och Kaliningrad oblast i Ryssland i sydväst. Dess huvudstad och största stad är Vilnius; andra större städer är Kaunas och Klaipėda.

Luxemburg

Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg, är ett land i Västeuropa. Det gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder. Dess huvudstad, Luxemburg stad, är en av de fyra officiella huvudstäderna i Europeiska unionen (tillsammans med Bryssel, Frankfurt och Strasbourg) och säte för Europeiska unionens domstol, den högsta rättsliga myndigheten i EU .

Malta

Malta, officiellt känt som Republiken Malta är en ö i Europeiska unionen som består av en skärgård i Medelhavet och anses vara en del av södra Europa. Malta är världens tionde minsta land i yta och det fjärde mest tätbefolkade suveräna landet. Dess huvudstad är Valletta, som är den minsta nationella huvudstaden i Europeiska unionen.

Nederländerna

Nederländerna, informellt Holland, är ett land beläget i Västeuropa med utomeuropeiska territorier i Karibien. Det är det största av fyra ingående länder i kungariket Nederländerna. I Europa består Nederländerna av tolv provinser som gränsar till Tyskland i öster, Belgien i söder och Nordsjön i nordväst, med sjögränser i Nordsjön med dessa länder och Storbritannien.

Polen

Polen, officiellt Republiken Polen, är ett land beläget i Centraleuropa. Polen har en befolkning på nästan 38,2 miljoner människor och är den femte mest befolkade medlemsstaten i Europeiska unionen. Warszawa är landets huvudstad och största metropol. Andra större städer inkluderar Kraków, Łódź, Wrocław, Poznań, Gdańsk och Szczecin.

Portugal

Portugal, officiellt den portugisiska republiken, är ett land vars fastland ligger på den iberiska halvön, i sydvästra Europa, och vars territorium i Atlanten även omfattar Azoreelagos och Madeiras ögrupper. Dess två skärgårdar bildar två autonoma regioner med sina egna regionala regeringar. Det officiella och nationella språket är portugisiska. Lissabon är huvudstad och största stad.

Rumänien

Rumänien är ett land vid korsningen mellan Central-, Öst- och Sydösteuropa. Det gränsar till Bulgarien i söder, Ukraina i norr, Ungern i väster, Serbien i sydväst, Moldavien i öster och Svarta havet i sydost. Rumänien är det tolfte största landet i Europa och det sjätte folkrikaste medlemslandet i Europeiska unionen. Dess huvudstad och största stad är Bukarest.

Slovakien

Slovakien, officiellt Slovakien, är ett land i Centraleuropa. Det gränsar till Polen i norr, Ukraina i öster, Ungern i söder, Österrike i sydväst och Tjeckien i nordväst. Slovakien har en befolkning på över 5,4 miljoner. Huvudstad och största stad är Bratislava, medan den näst största staden är Košice.

Slovenien

Slovenien, officiellt Republiken Slovenien, är ett land i Centraleuropa. Det gränsar till Italien i väster, Österrike i norr, Ungern i nordost, Kroatien i sydost och Adriatiska havet i sydväst. Slovenien är mestadels bergigt och skogklätt och har en befolkning på 2,1 miljoner personer. Nationens huvudstad och största stad – Ljubljana – ligger ungefär i mitten av landet.

Spanien

Spanien, officiellt kungariket Spanien, är ett land i sydvästra Europa med vissa områden med territorium i Medelhavet, i Atlanten och över Gibraltarsundet. Spanien är det största landet i södra Europa, det näst största landet i Västeuropa och Europeiska unionen med en befolkning på över 47,4 miljoner.

Sverige

Sverige, officiellt kungariket Sverige, är ett nordiskt land i norra Europa. Den gränsar till Norge i väster och norr, Finland i öster, och är ansluten till Danmark i sydväst genom en brotunnel över Öresund. Huvudstad och största stad är Stockholm. Sverige har en total befolkning på 10,4 miljoner, den största av de nordiska länderna;

Tjeckien

Tjeckien, historiskt känt som Böhmen, är ett land i Centraleuropa. Det gränsar till Österrike i söder, Tyskland i väster, Polen i nordost och Slovakien i sydost. Tjeckien har ett mestadels tempererat kontinentalt och oceaniskt klimat. Huvudstaden och största staden är Prag, och andra större städer inkluderar Brno och Ostrava.

Tyskland

Tyskland, officiellt Förbundsrepubliken Tyskland, är ett land i Centraleuropa. Det är det näst folkrikaste landet i Europa efter Ryssland, och det mest folkrika landet i Europeiska unionen. Nationens huvudstad och största stad är Berlin, och dess finansiella centrum är Frankfurt; det största tätortsområdet är Ruhr.

Ungern

Ungern är ett land i Centraleuropa, Budapest är landets huvudstad och största stad. Ungern har en befolkning på nästan 10 miljoner, mestadels etniska ungrare och en betydande romsk minoritet. Ungerska, det officiella språket, är världens mest talade uraliska språk och bland de få icke-indoeuropeiska språk som talas i Europa.

Österrike

Österrike, officiellt Republiken Österrike, är ett land i södra delen av Centraleuropa, beläget på östra Alperna. Landet består av nio delstater, varav en är Wien, Österrikes huvudstad och största stad. Österrike gränsar till Tyskland i nordväst, Tjeckien i norr, Slovakien i nordost, Ungern i öster, Slovenien och Italien i söder, och Schweiz och Liechtenstein i väster.

Vi vill tacka dessa företag som hjälpt oss med teknik och hemsida så vi kan presentera denna information om Ordförandeskapet i Europeiska unionen. laan-penge.nu är en dansk och europeisk sida med bra information om lån. mobil-lan.se är en svensk sida gjord för att man enkelt ska kunna jämföra lån på mobilen. För att skaffa sig ett nytt kreditkort kan man använda sig av kreditkort365.se som listar olika utgivare av kreditkort. Slutligen vill vi nämna lanalana.se som hjälpt oss mycket. Besök gärna deras sida för olika former av lån.